Var hos läkaren idag.
L: Jag tycker nog att du ska vara sjukskriven, åtminstone ½-tid.
Jag tittar mig om i rummet, undrar om det finns ngn mer där, bakom mig men så är inte fallet.
J: Vad säger du? (Hör plötsligt dåligt)
L: Ja, du hörde vad jag sa. Jag tycker du ska vara sjukskriven. Om inte ½-tid så iaf 25 %.
Jag tänker att hon skämtar ändå. Kommer på det ultimata.
J: Men du, det kommer aldrig försäkringskassan gå med på, de godkänner ju ingenting längre. (smart sagt tycker jag)
L: Ha. Mouhaha...."Inte gå med på"... Tror du jag sjukskriver vem som helst? Klart att dom går med på. Men det skulle innebära att du inte får jobba 100% trots sjukskrivning!!!
J: Njae, jag vet inte. Lite svårt just nu.
L: "Lite svårt"... Enkelt val. Gå hem nu och fundera. För jag är övertygad om att din sjukskrivning kommer iaf, snart. Sen kommer den att övergå i sjukpension eller vad det heter nu för tiden. Så gå hem och fatta ett beslut!!!
J: Eh, hehe, hm, visst. Jag ska fundera. Jag ringer dig om det blir aktuellt (tänkandes att så blir inte fallet)
Går hem, ngt konfunderad. Pratade hon med mig verkligen? Eller drömde jag detta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Kan det vara så att läkeran har rätt?? Om det är en läkare du litar på skulle jag nog ge dig rådet att lyssna på läkaren. men det är ju bara lilla jag... Kram på dig
Ibland kanske man ska lyssna på sin läkare. Eller kanske iallafall överväga att lyssna på sin läkare. Men detta vet du ju allra bäst själv. Du kommer säkert att bestämma dig för det som passar dig bäst.
kramiz
Ja du mami jag kan bara hålla med här, klart som faaaan att du ska sjukskriva dig om L tycker så. PANG. End of diskussion (ja jag vet felstavat, men du förstår nog.)
Löööööw yha.
Puss
Moahahahaha du skulle kunna var min mamma !!
Jag känner inte alls igen mig i det du skriver..
Alla läkare verkar ju vara scizofrena de pratar med andra fast det bara är vi i rummet...
Men skämt å sidor..
Lyssna på henne..
Hon har nog rätt...
Inte för att jag lyssnar på dem...
Men DU kan ju göra det
Hoppas du tänkt till och tagit RÄTT beslut. Litar du på läkarn, lyssna./Anette
CiCCi
Jag vet inte, kan det vara så? Jag känner mig mkt tveksam då jag fortfarande undrar om hon pratade med mig? Du känner ju mig....
Är glad över ditt råd - jag lyssnar.
Och du är inte "bara lilla jag". Du är CiCCi - starkaste kvinnan i världen. Eller hur?
Stor kram
MissyElliot
Jag överväger och överväger. Men antingen är jag envis som en röd gris, helt förnekande eller faktiskt inte riktigt klok.. Vet inte vilket..Men jag överväger, faktiskt. Och som sagt, jag lyssnar (även om jag hade svårt att höra vad hon sa :)
Varm kram till dig
Dottern
Vad säga? Du har en ung, fräch mamma, eller hur? Vilket innebär att det måste varit ngn annan i rummet. Löööve you deaply (hur stavas det?)PUSS
Pernilla
Eller hur? De pratar med andra eller för sig själva. Märkligt beteende vissa har. Jag kommer inte nappa denna gång heller. Men jag funderar på att dra ner lite iaf, på arbetet. Och kanske ta ut det mesta av mina flextimmar (har en del). Sen så, sen så kanske det är dags?
Kram till dig och trevlig helg
Anette
Så trevligt att du kommenterade, du är väldans välkommen... Ja, jag litar på läkaren. Och jag lyssnar på henne. Ibland säger hon - "Och jag som trodde du var intelligent men man kan verkligen undra".Så hon tycker inte att jag lyssnar. Men jag gör det nu. Lite iaf.
Men jag kommer som sagt inte riktigt göra som hon säger men ngt ditåt. Det måste bara till en process innan...
Ha det gott Anette och som sagt, trevligt att du "tittade" in. Varm kram
ok, så Läkaren har fått allt om bakfoten - men det är väl inget att grubbla över? Tacka och ta emot vet jag! Det innebär ju tex att du kan vara på landet mera - och kanske umgås med Caesar några dar i månaden. ;-)
Bror
Ja, hon har fått en del om bakfoten. Tror jag. Eller? Kan vara så att jag har svårt att fatta också. Det känns fortfarande lite som att det var en dröm, hände det, pratade hon med mig, kan jag verkligen vara i behov av sjukskrivning? Märkligt.
Och kanske blir det så att jag ska tacka och ta emot.
Tanken på att vara på landet mer är ju inte helt fel om man säger så...
Och idén är kanske inte så dum. Att umgås med Caesar mer.Då får jag en möjlighet att lära honom vad man får och inte får göra på landet, Alva kan jag träffa ngr dagar i månaden och lära henne respekten för allt levande (alla småkryp på landet) och killarna kan jag lära hur man målar, spikar, krattar. Nice, nice.
Fast förstås, ett aber. Jag har alltid tänkt att det måste vara underbart att vara den där perfekta mormorn/farmorn som bakar, kokar gröt, lagar riktig husmans etc. Hur fasen ska det då gå med vikten???
Skicka en kommentar