För 2 somrar sedan målade vi våra inomhustak i kök och vardagsrum på landet. Och vi valde att sprutlackera dom. Jädrigt fiffigt och smidigt och vi kände oss väldigt nöjda efteråt (vilket vi är fortfarande).
Lite stökigt och bökigt dock, men vi hade turen att få låna en "spruta". Allt väl så långt. Men mellan varje påfyllning av ny färg skulle sprutan göras ren. Med lite vatten. Och hur gör man det på landet???
Då fick jag den genialiska idén att vi skulle "måla" lite ute. Maken är snäll, van vid infall och gjorde precis som jag sa. Och vi kände oss nöjda efteråt även med detta.
Men satan alltså.
Jag som inte ens dödar flugor som är inne (släpper hellre ut dom). Jag som har valt bort riktiga granar till jul då jag tycker det är ett enormt slöseri att hugga ner en vacker gran för ngr veckors prakt inne i mitt hus.
Jag ser till att sprutmåla en otroligt vacker en. Kolla!
Och några stenar också....
Ja, vad kan man säga??
Detta är på baksidan av huset. Men jag går ut där/är där flera ggr om dagen. Jag HAR bett enen om ursäkt, flera ggr.
Nu har han slutat klaga och säger istället "-Kanske, kanske kommer jag att överleva men har du lärt dig ngt av detta?" Och jag svarar JA, högt och tydligt. Jag ska aldrig göra ngt så respektlöst igen!!
10 kommentarer:
Ojdå, hoppsan... ;-)
Hahaahhaaaa den är ju FIN ju=)
Hahahahahah!
Det var så roligt att jag skrattade rakt ut, högt!
Den där enen överlever nog men jag undrar :
-Hur tänkte du? Oj.oj! Vilket genidrag :)
Kram
Cicci
Ja, hoppsan. Hur kunde jag:)
Sabinadottern
Ja, lite fin är den allt *säger hon lite tyst* mitt i all bedrövelse för enen....
pussar
Bettan
Jag hoppas verkligen att den överlever. Annars kommer jag känna mig som en buskmördare varje gång jag tittar på det som finns kvar. Å hur faen tänkte jag kan man fråga?!? Men du vet, silvergranar, vita granar etc etc... Varför inte en vit en frågade mitt korkade huvud. Till mitt försvar kan jag väl säga att jag var blond då! Idag skulle det aldrig ha skett:)
kram
Ha ha ha .....vilken galenpanna du är! Fniss...jag kommer att tänka på när Melker i Vi på Saltkråkan sprang omkring med en sån där sprutmålare och jagade lila Pelles getingar....det blev ganska mycket vitt över hela Snickargårdens trädgård. Kommer du ihåg den scenen?
Nu "känner" jag alltså en som har gjort nåt liknande på riktigt. Du är för härlig! :-))
Sitter just nu och skattar för fullt. Vilket härligt inlägg!
Stackars lilla enen, men den har nog förlåtit dig vid det här laget...
*fnissar lite till*
kramiz
Hoppsa hur det kan gå. jag tror den överlever./Anette
Londongirl
Ja men visst är jag. Fattar inte själv. Jag minns att Melker jagade getingar (eller getingarna jagade honom?) men jag minns inte att han sprutmålade dom. Men han hoppade i sjön iaf tror jag? Lite kul så här i efterhand iaf:)
Missy Elliot
Jag hoppas det, jag hoppas det. Det ar ju ändå så att den faktiskt blev ganska snygg också. Kunde vara lite stolt över att den var lite annorlunda mot de andra. Tänkte vi. Sen att den kanske inte kunde "andas" det hade vi ingen tanke på:)
Kramen
Anette
Ja, där ser man. Å så tycker man att man har ngt innanför pannbenet ibland? Måste dock erkänna att det var/är? ganska tomt eg...
Den ska överleva! Annars får jag prova kontgjord andning edyl:)
Men hahhahha, herre jisses vad har du gjort människa. Men det blev ju rätt häftigt tycker jag. Men det är ju detta, om en kraken klarar sig. Men ni kan ju vara lite stolta, för det är väl bara ni som har en vit en på tomten.
Mamma C
Mamma C
Ja vad har jag gjort!! Helt hjärnblödning.
Men visst är den lite häftig, det tycker jag med, fortfarande. Men törs f-n inte säga högt så att enen hör...Å det är bara vi som har en sådan:) Måtte den bara klara sig nu...
kramen
Skicka en kommentar