onsdag 30 september 2009

Halmstrån

Visst är väl människan lustig? Ibland griper man efter halmstrån.
Fast man på ngt sätt vet att det är omöjligt, vissa saker. Ändå ger man sig inte.
Man å man förresten.
Jag!

Jag kan vara hopplöst envis och ha svårt att "ge upp". Det mesta bara ska gå eller "Allt går om man ger sig den på det".
Men så är det inte alls.
Det blir inte alltid som man vill eller önskar. Frågan är bara hur lång tid det ska ta innan man accepterar det?

9 kommentarer:

C´s sa...

Varför måste man acceptera det??? Det mesta går faktiskt att lösa om man är riktigt envis så jag tycker du ska fortsätta som du gör ;D kramar

♥ Pernill@ sa...

Jo så är det..
Tro inte att jag känner igenmig...
Jag är även jag en mästare på att gripa efter halmstrån och envist hänga kvar fast detta lilla halmstrå hotar att brista.....

Mamma C sa...

Jag har oxå den inställningen att allt går bara man inte ger upp. Så greppa tag i halmstråt och försök igen.
Kram Mamma C

Bettan sa...

Att acceptera saker som inte går att förändra är det svåraste som finns.
Fast håll i halmstråt ändå!!
Jag vet inte vad saken gäller men jag får en klump i halsen och ont i magen av oro när jag läser ditt inlägg.
Hoppas att det är obefogat!

Tänker på dig och saknar dig! Många långa varma kramar från lilla mig!

Fresia sa...

Cina
Det värsta är ju att jag håller med dig!!
Å jag ler, kan inte låta bli. För jag har såååå svårt att släppa vissa saker.
Kanske ska jag fortsätta med det då?
kramen

Pernilla
Ja och hur bra är det eg? Men jag gör det, igen o igen. Alltid. Frågan är bara - lurar man sig själv?
kram

MammaC
Du tycker det? För eg är det väl en bra inställning, på ett sätt?
Fasen, när blir det destruktivt, det där greppandet?
Men jag kommer att göra som du säger, jag greppar. Iaf när det gäller vissa saker. Kan bara inte göra våld på mig där.
Det är så skönt att höra att vi är fler som är lika måste jag säga!!!
kram

Bettan
Men eller hur?!? Så jädra, jävla svårt! Å jag vill inte. Eller aldrig. Men ibland måste jag helt enkelt lära mig att acceptera.
Jag kommer att hålla i detta halmstrå iaf.
Och du behöver inte ha ont i magen. Just denna gång har det inte med min hälsa att göra (för jag tror det är det som kan oroa dig kanske?)

Tänker också på dig ofta! Även om du har det fullkomligt ljuvligt där uppe så kan jag bara inte låta bli att sakna dig och tycka att det är jättesynd att du inte finns här. F´låt.

En väldigt innerlig kram från mig!!
kram

Bettan sa...

Åh så skönt! Nu kan jag andas ut. Jag tänkte att det kanske handlade om din hälsa eller kanske något annat fruktansvärt tråkigt med någon nära ....
Jag blir så orolig!
Och fast jag har det så ljuvligt här kan jag inte låta bli att önska att jag var där ibland.
Puss

Fresia sa...

Bettan
Ja, jag förstod det. Men så allvarligt var det inte.
Dock betydelsefullt just nu för mig.. Å andra sidan hamnar man i såna situationer ofta...
Så det är lugnt.
Precis så - "att du var här ibland" önskar jag mkt mkt!!
en ngt "tantkänslig" kram från mig
(tantkänslig = lättrörd/"tårig")

Bettan sa...

Utan att vara tant!:) Lättrörd och tårig ändå!

Puss, puss

Fresia sa...

Bettan
Gott att höra, ibland tror man att det bara är en själv som är så jädra lättrörd!!
Känns skönt att det är fler....

pussar