Hur skulle man vara om man hade gjort det man sagt att man vill göra (men hitintills inte gjort?)
Jag undrar alltså
Det finns massor med saker man säger att man skulle vilja göra. Men sen inte gör.
Det ser ju olika ut för olika personer förstås. Drar ngr exempel.
Gå ner i vikt. Sluta röka. Börja motionera. Börja studera. Byta jobb eller "bana". Gå i terapi. Lära sig spela ngt instrument. Ta sånglektioner. Skaffa fler barn.
Ja, det finns hur många saker som helst eg att räkna upp.
Å då undrar jag - om jag hade gjort det jag alltid sagt att jag velat (oavsett vad just nu)- hur hade jag varit då? Hade jag varit annorlunda mot idag? "Bättre/sämre"?
(jag vet att man inte kan skriva så men det blir för långt om jag ska förtydliga det så det är enkelt utryckt)
Då skulle man också kunna säga att eftersom jag INTE har gjort den saken jag alltid har velat så är ju slutsatsen förstås att jag inte velat tillräckligt mkt!
Och då kan man fråga varför???
Är det för att jag är rädd för att "bli/vara" på annat sätt?
Och då skulle man kunna fråga - vad är skrämmande med det?
Å kommer man fram till det - ja, då kanske man kommer till skott å gör det man säger att man vill göra. Då kanske man verkligen vill?!
Knepigt!!
Avslutar med skön musik. Höj volymen, njut och se håren resa sig på armarna!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Nu har jag börjat skriva, raderat 3 gånger, klickat ner rutan för att inte skriva å nu skriver jag det här ist. Sucka.
Tror jag skriver det jag ska skriva i morgon ist;)
Very najs to see you 2 day.
Pussa
Kanske är det så att man vill (verkligen vill) men att livet ofta är lite för mycket. Att ändra saker - helst när det gäller vanor - kräver så in i helvete med energi. Inte bara motivation, vilja. Jag tror att vi skulle mått bättre om vi motionerat, bantat och slutat röka. Absolut!!! Men väldigt ofta (för att inte säga alltid) går energin till en massa andra måsten. Jag tror inte att det är så enkelt som att man inte vill tillräckligt. För, FAAAN, vad jag vill!!!!! Men jag har inte kraft, ork, energi nog att stå emot just idag.
Så återigen väljer jag minsta motståndets lag men.....
imorgon, imorgon kanske kraften finns där. Jag fortsätter försöka, hoppas och tro att det ska gå. För det är jag värd och DU med. Lycka till älskade vän!! Vi kommer klara det! DU och JAG - TILLSAMMANS!
Nu blev det mycket att fundera på. Finns en sak man gör hela livet, detär val. kanske inte alltid dom bästa,men så är det. Tyvärr får man själv ta konsekvenserna för valen man tar, både bra/dåliga. Har nu fattat mig kort om saken, men gör nu ett val att avsluta./kram Anette
Dottern
Ja men du, eg är det kanske inte så mkt att svara på, detta inlägg. Ibland behöver jag bara få skriva ner tankarna som hoppar runt i hv..
Å ja, riktigt skönt att ses.
Pussa
Elisabeth
Jo, jag har tänkt som du också dvs jag vill men ork inte. Men vet du, på ett sätt så tror jag viljan iaf hos mig hänger ihop med annat också. Jag menar, jag VILL verkligen sluta röka o gå ner i vikt. Men ngt gör ju att jag inte satsar på det 100%. Med tanke på vad det gör med min hälsa så måste skälen var oerhört starka för att inte ta tag i det. Å då tror jag inte det bara hänger på orken. För jag orkar ju jobba utav bara den!!
Nä, knepigt.
Du har en annan sist än jag. Du har, frånsett ditt jobb, flyttat, nytt hus och små barn. Hur fasen ska ni orka eg, ni småbarnsföräldrar? Tycker ni har det jättejobbigt.
Då kan man inte orka med så mkt annat. Det kan ju vara fullt sjå att hålla näsan över vattenytan.
Men jag har det inte så tungt alls.
Ja, vi är "värda" det, jag håller med. OCh du har rätt, man ska försöka och försöka igen. En vacker dag funkar det.
Å jag tror på tillsammans!
Du å jag!!!
PoK
Anette
Ja, jag brukar säga att de enda val vi inte kan göra är när vi ska födas och dö (om man nu inte tar livet av sig förstås).
Och man får verkligen ta konsekvenserna av valen man gör. Och det är väl så att oftast är man beredd att göra det också, man gör på ngt sätt ganska medvetna val ändå.
Men visst är det lite knepigt det här...
kramen till dig me´
Läste din kommentar till mig och blev så ... ja vet inte vad...
tårögd! Vet inte men kanske bara för att jag saknar dig!!!
Eller för att jag är tårögd?
Ibland är livet bra knepigt du...
Behöver kanske prata med dig. Har lite att göra imorgon kväll men försöker höra av mig.
puss
Mycket kloka tankar och funderingar!
Jag funderar ständigt på hur man ska få till det och förändra sitt liv..
Jag vill ju inte dö ung.. jag vill se mina barn växa upp...
Men förändrar jag inte mitt liv så kommer jag förmodligen inte leva så länge..
Fy, det känns fruktansvärt att skriva så här, men jag kan inte blunda för sanningen..
Kram på dej!
Sandra
Det låter ju alldeles förskräckligt det du skriver. Att du inte kommer att leva så länge om du inte förändrar ditt liv.
För mig är det också så, en förändring är eg ett måste men jag är "gammal", du är ung. Så vad händer Sandra? Får du ngn hjälp att ta tag i det du behöver?
Jag hoppas innerligt det för det är självklart att du måste få se dina barn växa upp.
Och de måste få ha sin mamma kvar så länge det bara går.
Vad det än är så försök på alla sätt du kan att förändra det du måste kära du.
Varm kram
Jo... jag har hållt på i många, många år att försöka gå ned i vikt.. Men misslyckas... Har nu en sisådär 50 kg att bli av med..
Låter ju hårt det jag skrev förut, men jag förstår ju att hjärtat inte kommer orka med den här övervikten hur länge som helst...
Jag har testat en massa olika saker, och fått hjälp - men min motivation har liksom aldrig infunnit sig ordentligt.. och utan den kan jag inte få nån hjälp..
Men nu ska jag bita ihop och kämpa på igen :)
Tack för din omtanke!
*kram*
Sandra
Jag förstår ditt problem. Har samma problem msjälv som du förstår vilket gett mig div problem bl.a diabetes.
Så din känsla är realistisk, man lever lite farligt när man går omkring med övervikt.
Att det ska vara så svårt med motivationen! Ett jädra dilemma för många människor.
Man önskar inget högre än att gå ner i vikt men som Bettan säger -" man ork inte".
Hoppas verligen du kan uppbringa lite motivation snart för det är ju så jobbigt att behöva gå med känslan hela tiden att man "borde".
Läser du Maldes blogg ngt? Hon kämpar just nu och det går bra. Kan ibland vara inspirerande.
Ja, kan bara säga lycka till och stor kram!!
Skicka en kommentar