Har följt en blogg under en period. Å ibland kan man undra varför då det blir så sorgligt till slut.
Men jag följer å andra sidan inte alla bloggar som är sorgliga och fyllda med sjukdom. Dock ngr st och detta är en av dom.
Läs gärna, det är så fantastiskt fint skrivet!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



7 kommentarer:
Så vackert och så fint skrivet om något så grymt som kan drabba oss alla.
Kram Mamma C
Jättefint skrivet, jag har suttit och läst i bloggen och har en klump i halsen. Man kan undra Varför ska denna hemska sjukdom drabba människor mitt i livet...varför ska barn måsta mista sina föräldrar...kan inte låta bli att tänka på många gamla sjuka människor som inget annat önskar än att få dö, vissa måste leva som kollin i många år.
Livet är bra underligt...
SV: Plätten är vårt ord för tunnpannkaka.
Kram
Hej vännen
Jag bara skriver för att testa om det funkar.
Saknar dig!
Men Mami vart är länken, letar*
Pussa
Hittade länken å har läst en del, blev tvungen att sluta en stund då det gör ont i hela hjärtat och jag ser inte längre texten.
Det är tungt nu.
Pussa
Vilken vacker blogg och vilken underbar saga. Det gör så ont att läsa. Håller med om att barn inte ska behöva förlora sina föräldrar när dom är små. Det fattas för alltid något. Jag ser det ofta hos min bror. Att inte växa upp med sin mamma är att få ett hål i själen. Grät massor när jag läste. Tårarna rinner fortfarande. Sänder en tanke till alla som fattas mig och en tanke till dig för att du finns!
Kramar
MammaC
Visst är det vackert.. Å jädra tungt alltså. Apropå lidande. Stackars Tilda.
kramen
UllaMona
Visst är det lite "orättvist" om man nu kan kalla det så... Vissa blir hur gamla som helst, precis som du säger medan vissa går bort mitt i livet. Och ytterligare ett barn måste växa upp utan sin viktiga förälder! jädra lessamt!!
Ok, visste inte, lärde mig ngt nytt nu..
Stor kram!!
Sabinadottern
Visst blev det tungt i hjärtat? Man blir verkligen tagen. Åsså fint skrivet, jag hoppas verkligen att han gör en liten bok av det.
Pussa!!
Elisabeth
Precis så är det. Att växa upp utan mamma eller kanske också pappa är som att ha ett hål i själen. Så tungt, så svårt att acceptera!! Å jag förstår att det väcker sorg hos dig vilket inte var meningen, tänkte mig inte för.
Är glad att du är glad över att jag finns, känns sååå gott i mitt hjärta. Å jag är så glad att du finns!!
Vi ses snart, om bara ngr dgr....
Pussa!!
Skicka en kommentar