"Min" dag har snart tagit slut. Den märkligaste födelsedagen i mitt liv. Jag sa att jag inte skulle fira den ändå har det ju blivit lite firande med presenter, blommor och massor med grattande. Trots det har dagen känts "konstig". Inte som min födelsedag utan som din födslodag?!
Konstigt va?
Jag har suttit där på sjukhuset idag och känt och tänkt att jag fått dig idag? Men jag vet ju att det är om flera månader... Så varför denna känsla?
Jag förstår det inte fullt ut (vilket jag inte heller behöver göra ju) men en teori jag har är att det känns som att jag fått dig tillbaka? Tillbaka till livet. Att gåvan, presenten till mig idag är du!
Att du har givits tillbaka till mig och nu kommer att finnas där för alltid. Att det är du som kommer att sitta vid min bädd när den tiden kommer.
En fantastisk känsla. Den största gåvan.
Så eg är det inte min dag utan din. Eftersom du givits tillbaka till mig och livet så är det din dag!
Konstigt va? Men alldeles underbart!
Älskar dig, nu och för alltid ❤❤❤
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Konstigt men ändå inte!
Dock får du mig att gråta igen 😍
Älskar nu och för alltid❤💜💗💙
Pussa
<3 Marina
Grattis ❤
Vad fint skrivet och jag kan förstå din känsla. Barnen är ens allt och inget ont ska hända dem. Det är tufft att sitta bredvid och inte kunna göra så mycket. Nu hoppas jag att hon kryar på sig och får komma hem till familjen igen snart.
Marianne Ekwall
Och just ja! Grattis :)
Grattis en dag försent men ändå!!/anette
...och jag sitter här och ryser...för precis så tänkte jag när vi smsade till varandra i går på din födelsedag. Att det var en märklig födelsedag för dig och att det faktiskt var så att du fått henne i gåva....igen!
Åh detta förunderliga och underbara huller om buller-livet!
Kärlek och
varm kram från mig.
Stort grattis till dig.
Kram Mamma C
En text så full med kärlek så jag blir alldeles varm i hjärtat.
<3 <3 <3
Sabinahoney
Eller hur, jättekonstigt. Men helt rätt. Å du ska inte gråta. För jag var så lycklig!
Älskar ❤❤❤
Marina
<3 pussa
Sandra
Tack. Å tack för ditt stöd till Sabina. ❤
Marianne
Tack. Ja det är tufft och jag vet att du vet. Du har det själv ganska tufft och jag känner med dig. Nu är hon hemma och så ock din man. Nu hoppas vi på det bästa för båda! Kram
Anette
Tack. Å stor kram
Lisbeth
Märkligt att du kan tänka så. Precis så var det. En underbar känsla. Å nu när jag fått henne tillbaka så är det så det ska vara!!
Kärlek till dig ❤
MammaC
Tack. Kramen
Malde
Tack. Varm kram <3
Skicka en kommentar